strobe lights and blown speakers

Nu är det färdigt.

Jag är klar, tömd och galet......lättad.

Vi har skrivit kontrakt, druckit kaffe och för en och en halv helig och underbar timme kunnat prata som människor och inte maskiner. Kunnat skippa formalitetshandlingar och bara vara det som en gång gjorde oss till det vi blev.

Så nu när vårt krig har tagit slut....vad önskar jag då?

Lugn, ro och sinnesfrid och att få sitta på mitt älskade Färdigtorp medan snön bäddar in vår lilla stad och käka popcorn och se på Twin Peaks. Det önskar jag just nu. Och att vi kommer iväg på den där resan. Familjen. Det bästa jag har.
Ni har räddat mig från att falla igenom så många gånger nu att jag för länge sedan tappat räkningen.

Vi ska ut en sväng ikväll. Inget supande för min del.

Det blir mat och Staffan Hellstrand, akustiskt.

Med Lillasyster, Faffster och Jannika om ryktet stämmer. Sämre sällskap får man leta efter.

Jag hörde förresten en rolig kommentar i korridoren idag.

Uppjagad man till en annan:

- Jag kollade upp det där som du trodde, och fick fram en jävla massa information.

- Jaha, hur låg det till då...hade jag rätt?

- Nä, alla horor i Hamburg kunde inte haft mer fel.....

Ett underligt, men ganska roligt svar. Finns det ett vedertaget uttryck som heter så?

Nu ska jag sticka hem.

Sinnesfrid till er alla.