EN SUPERSTJÄRNAS TESTAMENTE
"När en superjättestjärnas liv närmar sig sitt slut exploderar den med ett kraftigt ljussken som kallas en supernova. En supernova lämnar efter sig ett gas- och stoftmoln, men kvar blir också en otroligt tät kärna. Detta är en neutronkärna. Ett litet sandkorn från en sådan stjärna väger lika mycket som ett hus"
ur: Stora boken om rymden
Jag bor hos Elliot, och Elliot vill att jag ska läsa böcker för honom. Det är Byggare Bob och såna där böcker om grävmaskiner och sånt. Sen är det Stora boken om rymden. Den är min favorit. Den är spännande och lärorik, som det här om superjättestjärnornas väg mot slutet. Fantastiska bilder med.
Jag var ju förresten på Metallica igår.
Som vanligt vet man ju vad man får när man köper en Metallica biljett. De gör aldrig någon besviken. Och blir man besviken så har man nog inte där att göra. Däremot kan det ju alltid vara mer eller mindre bra.
Metallica igår var mycket, mycket bra enligt min mening. Bland det bästa jag sett med bandet. Ljudet var perfekt, på våra platser i alla fall. Låtvalet var otroligt bra, förutom ett litet parti i början/mitten där det segnade till lite. Publiken var även helt otroligt. De lät minst lika mycket som den dubbla publiken på Ullevi i Göteborg för tre år sedan.
Är man ett riktigt Metallica fan ska man tycka att Whiplash, Disposable heroes och Ride the lightning var bäst.
Dock så gör sig inte de här gamla fartmonstren sig särskilt bra live. Visst det är röj och så och framförallt kul att få höra dom. Men de låtar som verkligen får håren att resa sig på armarna är faktiskt "The unforgiven" som de inte spelat live på länge. Den kanske absolut bästa låten är den enda de kör från Load-eran, "The memory remains". Allsången i Marianne Faithful:s parti i mitten och slutet är övermäktigt.
One, Master of puppets, Enter sandman och Cliff Burton hyllningen Orion är fler låtar som gjorde sig riktigt bra.
Och grand finale med först The four horsemen följd av Seek & Destroy.
Lillasyster (Snoriz) är i Kungsängen (gud hjälpe henne).
Vi ska snart ut i blåbärsskogen och plocka blåbär, om bara det här sabla regnet vill sluta nån gång.
I morgon blir det Grönan, uei. Åka karusell och äta sockervadd.
ur: Stora boken om rymden
Jag bor hos Elliot, och Elliot vill att jag ska läsa böcker för honom. Det är Byggare Bob och såna där böcker om grävmaskiner och sånt. Sen är det Stora boken om rymden. Den är min favorit. Den är spännande och lärorik, som det här om superjättestjärnornas väg mot slutet. Fantastiska bilder med.
Jag var ju förresten på Metallica igår.
Som vanligt vet man ju vad man får när man köper en Metallica biljett. De gör aldrig någon besviken. Och blir man besviken så har man nog inte där att göra. Däremot kan det ju alltid vara mer eller mindre bra.
Metallica igår var mycket, mycket bra enligt min mening. Bland det bästa jag sett med bandet. Ljudet var perfekt, på våra platser i alla fall. Låtvalet var otroligt bra, förutom ett litet parti i början/mitten där det segnade till lite. Publiken var även helt otroligt. De lät minst lika mycket som den dubbla publiken på Ullevi i Göteborg för tre år sedan.
Är man ett riktigt Metallica fan ska man tycka att Whiplash, Disposable heroes och Ride the lightning var bäst.
Dock så gör sig inte de här gamla fartmonstren sig särskilt bra live. Visst det är röj och så och framförallt kul att få höra dom. Men de låtar som verkligen får håren att resa sig på armarna är faktiskt "The unforgiven" som de inte spelat live på länge. Den kanske absolut bästa låten är den enda de kör från Load-eran, "The memory remains". Allsången i Marianne Faithful:s parti i mitten och slutet är övermäktigt.
One, Master of puppets, Enter sandman och Cliff Burton hyllningen Orion är fler låtar som gjorde sig riktigt bra.
Och grand finale med först The four horsemen följd av Seek & Destroy.
Lillasyster (Snoriz) är i Kungsängen (gud hjälpe henne).
Vi ska snart ut i blåbärsskogen och plocka blåbär, om bara det här sabla regnet vill sluta nån gång.
I morgon blir det Grönan, uei. Åka karusell och äta sockervadd.
Kommentarer
Trackback
