strobe lights and blown speakers

Det här är jag och Elliot i den hemska Rutschkanan (the rutch cane)

Vi hängde rätt mycket där när jag var uppe.

Det är ett lugnt ställe där man kan vara ifred. Han är ju ganska känd där uppe så Stureplan är ju otänkbart om man bara vill sitta och snacka och ta det lugnt.

Här är framgångssagan om Elliot:

Elliot bor i Stockholm, och det är honom som jag för det mesta
bor hos när jag är på besök. Elliot är 3 år gammal och kan redan tala åtta språk flytande. Han kan ge dig talet Pi med 246 decimaler och räkna ut en omloppsbana för en medelstor rymdfarkost. När han var 2 år gammal doktorerade han på Harvard i ämnet "globaliseringens effekt på traditionell välfärdspolitik - en nationalekonoms betraktelser". Två och ett halvt år gammal blev han den första att åka enduro-motorcykel nedför Himalaya. Han har gett ut sju diktsamlingar, åtta romaner varav den senaste "Betraktelser från ett slitet liv" blev en bestseller i Kina, USA och stora delar av Europa. I sommar turnerar han som förband åt "The Killers" i USA med sin tredje soloskiva "How to fucking not act like a baby, baby". 10 % av hans Londonbaserade företag "E-intelligence" har precis blivit uppköpt av Google för 18 miljarder dollar, med option på att köpa resten för 70 miljarder dollar över en 5-års period.

Som Elliot själv uttryckte det strax innan vi gav oss iväg nedför rutschekanan:

- Visst, det går bra för mig men det är inte utan hårt slit. De första månaderna, innan jag hade lärt mig gå fick jag ha assistent till precis allt. Nu är det skillnad när jag snart lärt mig cykla. Tänk dig själv friheten att kunna cykla
ner till affären och köpa sig en påse godis eller en glass. Det hade jag aldrig kunnat drömma om för 2 år sen.

Fan. Att alla är så framgångsrika utom jag.

Men tack Elliot att framgången inte har gått dig åt huvudet, att jag fortfarande får bo hos dig när jag är på besök.