strobe lights and blown speakers

Tänk om livet vore tvärtom, sa Horace en kväll.

Hur menar du tänkte jag.

Jo, du förstår. Tänk dig att när man föds är man död och blir buren ut från begravningen.
Utanför livar dom upp dig och sätter dig i en permobil av skinande gyllene guld.
Därefter åker man runt och är skitjobbig, välter varor i butiken, dreglar, pratar om
andra världskriget och sina liggsår. Alla dina vänner dör så småningom och även de
sätts i skinande åkfordon. Alla dina barn och barnbarn lever upp ditt arv för fulla muggar
och hälsar aldrig på dig. Är du med?

Jag tror det Horace.

Jo, sen blir du yngre och till sist får du pension. Då åker du buss till Italien och skaffar löjliga byxor och en ful keps så att du kan börja spela golf för att fördriva tiden. Permobilen skrotas. Här kanske till och med dina barnbarn har blivit så små så att de kryper tillbaka in i mammas mage. Sen börjar du jobba på fabriken och har ont som fan av arbetsskador. Du har redan alla de där onödiga prylarna som man jobbar ett helt liv för att skaffa annars, t.ex. en skitstor tv för 100 000. en skitsnabb bil för 500 000. ett hus på 600 m2. Allt det där som man får slita så mkt för. Det har man ju redan då eftersom livet är vridet. Är du med?

Mmm.

Sen blir man till sist i tjugoårsåldern och får flytta in i sin första lägenhet, som egentligen då är den sista. Man har inga pengar och får åka till IKEA. Det är inte som när man var gammal och kunde åka till NK och köpa en ful soffa för 60 000 inte. Nu gäller det att spara och äta nudlar. Student kanske en del blir också på yngre dar.
Sen blir man tonåring och barn och börjar leka med kompisar och bor hemma hos mamma och pappa.

Och så slutligen så blir man en bejbis som kryper omkring och har det gutt. Sover och suger på tutte. Och så en dag när man har krympt tillräckligt, så kryper man in i mammas varma mage. Där inne ligger man sen i 9 månader och väntar på att komma ut. Det vore livet.

Alla tiders Horace. Ta upp det på klubben ikväll.

mmmm.


Hon är inte här idag, Sanna med hunden.

Kanske är sjuk, kanske har tröttnat. Jag vet inte. Folk är så konstiga nu för tiden.

Jag saknar henne.....snyft.

I dag är det dan före dan före rockaredan.