strobe lights and blown speakers

Helgen är slut.

Trist men sant

I fredags gick jag och såg Moneybrother och Florence valentin på palatset med Norman. Det var väl helt ok både förband och huvudakt. Inte så att det slog gnistor, men lagom bra fredagsnöje för en nykter hjärna. I går och i dag har vi börjat den stora flytten och inledde  tömningen av Martins lägenhet. 

Avsnitt 22 av Twin Peaks betades av hemma hos Snoriz tidigare ikväll. Det är svinkallt ute och snöblasket yr kring husknutarna, vilket gör det extra myspysigt att krypa ner under en filt och njuta av upptakten till slutet på detta alltför korta mästerverk till tv-serie. I dag fick man se honom för första gången....

...den beryktade Windom Earle.

....Dessutom har Leo fått liv igen och irrade omkring i skogen där han hittade nyss nämnda person. 

I morgon börjar nedräkningen. Jag har givetvis inte kunnat hålla mig från att läsa recensionerna från Finlandsspelningarna och det intressanta är givetvis inte alla lovord som diverse tidningar öser över bandet, utan nyfikenheten handlar givetvis kring setlistan och vilken låt de kommer att öppna med.

Jag förstår inte hur de har tänkt där riktigt.

Vy från ett luftslott?

Som öppningslåt?

Kent har säkert någon väldigt bra tanke med det men det är ju inte den bästa låten de har gjort om jag uttrycker mig snällt. Och dessutom är det väl en väldigt otypisk låt att dra igång maskineriet med. Mmm....ja vi får väl se på Fredag om det funkar eller inte. Av de som var där att döma så verkar det ju faktiskt ändå ha varit en godkänd låt att starta med.

Roligast är givetvis att en av deras främsta låtar "Berg & Dalvana" verkar ha fått en given liveplats även på den här turnen. Den brukar funka otroligt bra live. En säker källa har viskat i mitt öra att kent har repat in en hel del b-sidor och hela "the hjärta och smärta e.p:n" att alternera showerna med. Nihilisten blev det på premiären. 

Utan att säga för mycket så slår setlistan från Du och jag döden turnén det här med hästlängder. Men å andra sidan så är det säkert inte så jävla lätt att göra alla nöjda. Vissa låtar måste ju faktiskt ett band spela. T.ex. Gravitation som jag faktiskt är glad att de åter verkar ha gett en permanent live-plats efter ett par års avsaknad. Den brukar alltid funka bra live.

Nu ska jag hem och lägga mig i sängen och lyssna på Tillbaka till samtiden.

På fredag är det dags. 

STHLM igen.