strobe lights and blown speakers

Det är jordbävning i min värld just nu.

Hela kvällen har varit fylld av telefonsamtal hit och dit och det är ett uppskruvat tempo utan dess like.

"De bjuder över och har bestämt sig för att ha det där huset", säger mäklaren på en knastrande telefonlinje från en middag på slottet.

Oki do säger jag.

Då bjuder jag över.

Jag vet inte om det är för att jävlas eller för att jag vill ha huset. Jag vet inte längre varför jag gör det här. Förmodligen bara för att jag vill testa gränser och se hur mycket jag kan skaka om min värld utan att riskera att falla ner i en spricka i jorden.

Det går en timme.

Jag bryter mitt löfte om en nykter höst och dricker två stora stadiga Gin och Tonic.

Jag blir lugnare.

Det ringer i telefonen för sjuttioelfte gången.

Som en reflex är jag på väg att säga att jag bjuder över. Jag vet knappt längre vad priset är. Jag bara säger "Höj med 25" och återkom.

Men den här gången ska han bara meddela att de andra har lagt sig. Huset är mitt och grattis och allt det där.

Hela världen skakar och jag bryr mig inte ens.

Dock är jag lättad att det här är över.

Tack vare att någon annan åxå hade bestämt sig för det där huset så behöver jag betala 500 000 kr mer än om det bara hade varit jag som varit intresserad.

Kapitalismen fungerar tänker jag och häller upp en stadig tredje Gin och tonic.

Det här kommer att bli en spännande vecka vänner.