Tärningen är kastad och världen ligger klar
En kväll vill jag göra som mannen i Luke Rhineharts roman Tärningsspelaren.
Att helt underkasta sig en tärning och låta dess utfall avgöra vilka vägval jag ska göra. I många fall är det omöjligt att göra ett rationellt val grundat på förnuft och då skulle ett enda litet tärningskast bespara mycket grubblande och sömnlöshet. Det kommer krävas karaktär att blint lita på det som tärningen beordrar mig att göra. Idén är vansinnigt lockande. Inga mer svåra beslut. Det som kan gå åt helvete går med all sannolikhet åt helvete ändå.
Visserligen behöver man inte vara så drastisk som Rhineharts hjälte.
En gång slår han tärningen och tänker för sig själv "Blir det en etta går jag en trappa ner och våldtar Arlene"
Givetvis blir det en etta och han måste tiil varje pris underkasta sig tärningens vilja. En annan gång slår han om att lämna sin fru och sina barn för alltid. Tärningens lag är allsmäktig och det är bara att lyda.
Innan du underkastar dig tärningen har du ju visserligen makten att bestämma graden av förödelse. Du sätter reglerna innan och bestämmer hur grova konsekvenser tärningens utfall egentligen kommer att kunna få.
En kväll vore det intressant att testa.
Börja redan på bolaget. Blir det en etta köper vi öl, en tvåa whiskey........och så fortsätter man hela kvällen. Blir det en etta åker vi hem till henne och blir det en tvåa åker vi hem till honom. Och så fortsätter man hela kvällen igenom.
Sen slutar man nere vid Fyrkanten runt halv tre och den uttråkade fjortisen i kassan frågar vilken sås man vill ha. Då tänker jag tyst för mig själv....en etta för vitlök, en tvåa för stark.......så kastar man tärningen och låter den avgöra mitt öde.
Med tärningens hjälp kan jag gå hur långt som helst utan att behöva tänka.
Jag ska kolla i en rollspelsaffär om det inte finns någon sån där konstig åttakantig sak som har ja och nej.
Det skulle förenkla tärningsspelandet många gånger. T.ex. ska jag binda boräntorna eller inte? Ska jag ha fast eller rörligt elpris? ska jag ringa AM idag och fråga om vi ska äta lunch och snacka jobb.....
....Där vet jag att tärningen hade sagt ja, och eftersom jag ännu inte har någon tärning så är jag fortfarande chef i mitt liv. Därför säger jag:
Givetvis ska du ringa!
Det är ju bara "business as usual" när allt kommer omkring.
Tärningen är kastad och världen ligger klar!
Kommentarer
Postat av: Olle
Jag har en åttasidig tärning, gammal rollspelare som jag är (en T8 kallades dom). Shit, du skriver bra! Kul att läsa här Niklas.
Postat av: Niklas C
Schysst! Jag spelade med lite rollspel när jag var mindre, fast fantasin skenade alltid iväg lite extra och det spårade jämt ur. Dessutom orkade vi aldrig lära oss reglerna riktigt. Mutant och Drakar & demoner minns jag vi spelade. Kul att du gillar att läsa vad jag skriver....Jag följer din blogg med nöje med.
Trackback
